För att summera helgen så här långt så kan jag ju inleda med att när jag slutade jobbet i fredags så gick jag hem och hämtade Alice och gick vidare till barnens fritids och hämtade dem och sen gick vi upp till mina föräldrar i Råda – en hygglig promenad och jag var väl ute i det vackra solskenet i drygt två timmar… När vi satt och fikade hemma hos mor och far så kunde jag inte riktigt förstå varför jag inte blev varm om kinderna – visst hade det varit lite kallt, men jag hade varit inne ganska länge vid det laget så jag borde ha defrostats för länge sen – jag var dessutom röd om kinderna så jag började fundera på vad det var som jag inte tålde, men sen slog det mig – det var nog solen som hade gjort sitt – årets första solbränna… Anledningen till att vi var i Råda var för att fira av storebror med familj – de har ju varit här i 6 veckor nu och skulle fara tillbaks till Australien på lördag morgon så vi skulle upp och fira av dem och barnen skulle få leka av sig lite. Tyvärr ändrade de planerna för dagen så istället för att fira med oss och mor & far så åkte de till några andra polare – men barnen fick väl leka i 30 minuter i alla fall innan vi åkte hem vid 8-tiden på kvällen… Det var fredagen det…
Lördagen var betydligt mer innehållsrik – först startade vi bilen snortidigt och kl 6:50 stod vi i givakt i Råda för att hjälpa till att köra ner bror med familj till Landvetter Airport. Vi käkade frukost i bilen – i farten – och när vi närmade oss Vara så var himlen fantastiskt rosa/lila och det stack upp 3 stycken vindkraftverk ur dimmolnen och de snurrade i takt – det hade blivit en väldigt läcker drömsk bild – om kameran hade varit med – vilket den givetvis inte var… Nåväl – väl på Landvetter så var det kramkalas och bror med familj drog till varmare breddgrader och vi övriga åkte hem till moster Siv med make i Angered och käkade goda sill- och köttbullemackor och drack starkt kaffe i mängder – starkt kaffe är tradition i vår släkt… Sen åkte vi och fikade hemma hos mor och far och sen gjorde vi en snabblandning här hemma innan vi åkte på nästa fikakalas – hemma hos Mari & Robin som köpte vår ena kattunge, Cascabel, som numera går under namnet Daisy. Daisy är precis lika pigg och lekfull som man kan förvänta sig av en kattunge…
Daisy finslipar jakttekniken…
När vi hade fikat klart hos Robin & Mari så åkte vi ner till hamnen och släppte ut vilddjuret Alice så att hon fick springa av sig lite energi i snön. Man skulle knyta fast en dynamo på var ben på henne och hon skulle kunna lysa upp en hel stad sen… Men ibland sitter hon still och då gäller det att passa på med kameran för hon sitter inte många millisekunder innan hon kastar sig iväg igen och begraver nosen i snön…
En kort paus i snöplogningen…
Sen var det dags att åka hem och påbörja nästa projekt – att bygga ihop den nya kattmöbeln… Om man bara läste instruktionerna och följde dem så var det hur lätt som helst – om man inte läste instruktionerna så blev det lätt fel… Nåväl – efter ett antal svordomar så blev den i alla fall hopskruvad och både katter och hund gillar den. Bilden är väl kanske inte den bästa för jag tog den med kamerans inbyggda blixt – orkade inte montera ihop kameran också…
Hyllan med småsaker MÅSTE väck !
Idag gick jag en rundvandring och kollade över mina orkidéer här hemma och upptäckte att min ena orkidé inne i Jonathans rum har en blomma som precis slagit ut och en knopp som håller på att brista ut i blom – och sen finns det 18 knoppar till som står på tur ! Helt otroligt vacker den kommer bli när alla knoppar slagit ut ! Här kommer ett litet smakprov på hur den ser ut nu i alla fall…
Helt otroligt mycket knopp…
Nu börjar även bloggen komma tillbaks till sin normala nivå av besökare… 41 besökare igår vid 18:30-tiden men vid dagens slut kom bloggen upp i 90 unika besökare – lite skillnad mot när jag frågade lite frågor om den tänkta föreningen som ska ena oss som gillar att fotografera i naturen – som det känns nu så har tyvärr den “föreningen” nog mer splittrat än enat oss presumtiva medlemmar – givetvis så har grundarna sin trogna skara som följer dem vart de än pekar, men för oss mer skeptiska så vet jag inte längre om jag tror så värst mycket på den här idén längre, för de hävdar ju som sagt att syftet är att vara en paraplyorganisation åt oss samtliga och de ämnar inte stjäla några medlemmar alls från redan befintliga föreningar och nätkonstellationer, men med tanke på att de kommer att ansluta enskilda fotografer också, så är det med största sannolikhet visst skäl att tro att många kommer att gå ur sina tidigare föreningar och enbart vara medlemmar i den nya föreningen – då har man bitit sig ordentligt i svansen och misslyckats kapitalt med sin ursprungstanke – man har splittrat istället för att enat. Det intressanta är att på de nästan 2 veckor som förflutit sen jag ställde mina frågor om den nya föreningen så har man inom föreningen inte dryftat ett enda nytt ord om hur det ligger till med skapandet av föreningen… Lite märkligt det också, kan tyckas… Kanske har man insett att en paraplyorganisation inte är riktigt det man trodde från början – har skaparna själva insett att deras ursprungstanke inte håller ? Nåväl – min ståndpunkt är i alla fall fortfarande densamma – jag är övertygad om att en kraftfull paraplyorganisation skulle gynna oss naturfotografer ordentligt och jag välkomnar den med öppnar armar – tyvärr tror jag dock inte att Förenade Naturfotografer kommer att bli de som axlar rollen som paraplyorganisation – att de blir en vanlig förening är jag dock ganska säker på – om nu inte luften gick ur dem fullständigt när de insåg att alla inte frågar “-Hur högt ?”, när de ber dem hoppa…
Vad mer söndagen har i sitt sköte återstår att se – Joanna är i skrivande stund på barnkalas, eller fotbollskalas, som detta kalas tydligen kallas. Det är nämligen väldigt populärt att ha olika teman på barnkalasen nu – när jag fyller år ska mitt kalas ha temat “Skrumplever”… Hur som helst – lite sugen är jag att åka upp och ge mina småfåglar mer mat och förmodligen blir det en semla ikväll, men vad mer dagen har att erbjuda återstår som sagt att se…
